Intressant tanke
Jag har nu ett tag följt en annan bloggare och hans tankar och funderingar kring livet, träning och hur man ska möta sina medmänniskor. Igår såg jag ett gammalt videoklipp han hade lagt upp, där han pratade om vilka krav man ställer på sig själv och hur det kan uppfattas av andra och jag började verkligen fundera över hur jag gör, hur jag idag möter motgångar och om hur andra kan uppfatta det jag gör eller säger...
Nu när jag har tränat med elektroderna i snart 14,5 månad, märker jag att jag har börjat slappna av och inte längre stressar fram framgångar, men jag utmanar mig själv inte heller. Och när jag möter motgångar eller tycker att det jag gör - till exempel - när jag dansar och handen inte gör som jag vill och jag känner att jag ger undanflykter till varför det inte funkar, istället för att fundera hur jag ska kunna ändra det faktum. Jag säger dessutom något, som nästan gör att andra måste kommentera det på ena eller andra sättet. Vilket uttryck ger jag? Själv vet jag ju inte längre hur jag ska känna mig själv, hur jag ser på mig själv, men vilket intryck ger jag andra? Nu lägger jag ju inte mina åsikter om mig själv på dem, utan försöker ge dem chansen att själva skapa deras uppfattning om mig.
Jag måste börja tänka, jag måste börja reflektera UNDER TIDEN som jag dansar, för att kanske se varför jag spänner mig så otroligt mycket och "klankar ner" på mig själv framför andra. Jag måste börja vara smart för att hitta en lösning, för att analysera under tiden varför jag har min stela "spastiska" hand och se hur jag ska kunna slappna av för att om möjligt bli en bättre salsadansare.
Bara en tanke...
Nu när jag har tränat med elektroderna i snart 14,5 månad, märker jag att jag har börjat slappna av och inte längre stressar fram framgångar, men jag utmanar mig själv inte heller. Och när jag möter motgångar eller tycker att det jag gör - till exempel - när jag dansar och handen inte gör som jag vill och jag känner att jag ger undanflykter till varför det inte funkar, istället för att fundera hur jag ska kunna ändra det faktum. Jag säger dessutom något, som nästan gör att andra måste kommentera det på ena eller andra sättet. Vilket uttryck ger jag? Själv vet jag ju inte längre hur jag ska känna mig själv, hur jag ser på mig själv, men vilket intryck ger jag andra? Nu lägger jag ju inte mina åsikter om mig själv på dem, utan försöker ge dem chansen att själva skapa deras uppfattning om mig.
Jag måste börja tänka, jag måste börja reflektera UNDER TIDEN som jag dansar, för att kanske se varför jag spänner mig så otroligt mycket och "klankar ner" på mig själv framför andra. Jag måste börja vara smart för att hitta en lösning, för att analysera under tiden varför jag har min stela "spastiska" hand och se hur jag ska kunna slappna av för att om möjligt bli en bättre salsadansare.
Bara en tanke...
Kommentarer
Postat av: nettan
Ser fram mot att ha intressanta diskussioner när du kommer till mig!!!Om livet i allmänhet och om din speciella situation. Nettan
Trackback
