linjaunknown

Jag känner mig allmänt nere idag. Borde plugga men har ingen ro i kroppen till att göra det på. Borde göra en massa annat också, men just nu känns allt hopplöst. Jag kan nästan lika gärna ge upp, även om jag vet att det förmodligen finns många alternativ till att se till att det ska fungera. Men jag orkar inte kämpa just nu, jag orkar inte vara stark. Visserligen kan det här ses som en obetydlig liten sak i tillvaron, men jag förstorar upp det som vanligt och nu när jag är nere i en svacka så blir det så mycket större än vad det annars kan tyckas vara. Jag borde kunna se det så, men det går inte så lätt som jag hade hoppats och då - som nu när jag är lite nere i allmänhet - förstoras detta och jag får inget grepp om det. Jag kan inte se hur litet hindret egentligen är utan det är så högt och brett att jag inte får någon rätsida på det. Men det går nog snart över. Snart blir nog allt bra igen, men jag tycker inte om att det ska vara så här. Jag tycker inte om att jag inte kan klara av det själv. Jag tycker inte om att inte veta vad jag ska göra. Hur jag ska kunna gå vidare och uppnå mitt mål. Att klara av det här relativt lilla hindret!