Upp och ner, ner och upp...

Det känns helt otroligt i min kropp just nu. Jag har glömt bort hur kroppen var för sju månader sedan innan elektroderna, men det är en del som fortfarande spökar. Min hjärna till exempel är jag på nya ställen - som semestern förra veckan i Skåne - då slår den på alarmet "FARA, FARA, jag kan ramla när som helst!" och plötsligt går jag likadant som för sju år sedan. Likaså har jag märkt att min underarm börjar bli mer stel igen. Men det är inget farligt, har hört av mig till F så får vi se vad vi kan göra åt saken, har förslag, men vill inte ändra utan att först prata med F som är experten. Sakta och säkert går träningen framåt och livet leker på ett sätt som det inte gjorde förr...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0